Europeiska Unionen
och
Europeiska
Monetära Unionen
–
vad vet folket och var står politikerna?
Författare
Anna Ahlberg
Nv3b
Filbornaskolan
Vårterminen 2001
Handledare
Innehållsförteckning
|
|
2:2 Europeiska Unionens Uppbyggnad
2:3 Europeiska unionens struktur ’trepelarmodellen’
1. Inledning
1:1 Syfte
Att få mer kunskap om EU och EMU. Vad det
innebär för Sverige att vara med i EU och EMU. Vad som händer om Sverige går
med i EMU eller om vi inte gör det. På ett objektivt sätt få fram partiernas
ställningstagande i frågor som rör EU och EMU. Dessutom att ta reda på vad folk
i olika åldersgrupper vet om EU.
1:2
Frågeställning
Vilka inställningar har våra politiker till EU
och EMU?
Vad vet man om EU?
Varför bildades EU?
Vilka länder är med i EU?
Vad innebär Maastrichtfördraget?
Vad är Amsterdamfördraget och vad står det
för?
Hur ser EU:s uppbyggnad ut?
Vem har beslutsmakt i de viktigaste frågorna?
Vem kontrollerar att länderna följer de gemensamma lagarna?
Vilka länder är med i EMU?
Vad händer om Sverige går med i EMU?
Vad händer om Sverige inte går med i EMU?
Hur ser Eurona ut?
Hur räknar jag ut vad det kostar i landets valuta
om det står angivet i Euro?
Vilka fördelar respektive nackdelar med Euro?
Vad händer i Sverige när vi har
ordförandeskapet?
Vad innebär Schengen-samarbetet?
1:3 Metod
Jag har börjat med att läsa i häfte,
broschyrer och böcker som jag har beställt från Europaparlamentets
informationskontor (i Sverige) som ligger i Stockholm. Därefter har jag
lånat några böcker på biblioteket och även använt mig av internet,
speciellt de olika partiernas hemsidor och Europaparlamentets hemsida
(förteckning över dem finns i källförteckningen). Förutom textmaterialet och internet prenumererar jag på ”EU direkt”, ett E-mail som sänds ut en gång i veckan och jag prenumererar
även på tidningen ”Europa-posten”. Jag har också
tittat extra mycket i andra medier här omkring tex
Helsingborgs Dagblad. Detta för att kunna hålla mig uppdaterad på vad som
händer i EU och vilka förändringar som sker under tiden jag skriver arbetet.
Mycket tid har gått åt till att läsa om EU, EU:s historiska bakgrund,
uppbyggnad mm. Som undersökande del skrev jag några frågor till partiledarna
(se bilagor) och jag har också intervjuat fyra personer om EU (se bilagor).
Resultatet av dessa undersökningar kan läsas i Resultatet.
Titta också gärna på CD:n som följer med detta arbete.
Där kan man hitta alla texter i detta häfte plus lite till om varje land som är
medlemmar i EU och om man vill läsa
vidare finns där fler intressanta länkar till bra EU-sidor.
2. Bakgrund
2:1
EU:s historia!
Efter andra världskriget ville man förhindra
att nya krig bröt ut mellan Tyskland och Frankrike. Winston Churchill höll ett
tal i Zürich den 19 september 1946 där han lade fram ett förslag till ett
bildande av “Europas förenta stater”. Det som hände var att man bildade ett
Europaråd som var en union som leddes av Frankrike och Tyskland och där alla
Europeiska stater kunde delta, dvs. om de ville. Jean Monnet
hade en idé om hur man skulle kunna se till att freden bevarades, framför allt
mellan Tyskland och Frankrike. 1800-talets viktigaste naturtillgångar var kol
och stål. Dessa tillgångar fanns i Alsace-Lorraine, ett område mellan
Tyskland och Frankrike. Dessa resurser var också den främsta orsaken till
krigen. Om länderna kunde arbeta tillsammans och gemensamt ha kontroll över
tillgångarna skulle länderna inte ha möjlighet till väpnade konflikter.
Länderna skulle också kunna arbeta gemensamt för både ekonomisk och industriell
utveckling. Andra världskriget krävde
50 miljoner människoliv. Det var dags att göra något.
Robert Schuman var
den man som den 9 maj 1950 sa att Monnets plan skulle
möjliggöras. Man bildade en högsta myndighet som inte skulle vara underställd
ländernas regeringar. Så skapades en gemensam marknad för kol och stål mellan
de länder som skrev på ”Fördraget om upprättandet av den Europeiska kol och
stålgemenskapen”, (EKSG) eller Parisfördraget som det
också kallas eftersom det undertecknades i Paris, året var 1951. Man hoppades kunna utöka samarbetet inom andra
politiska områden. De länder som undertecknade fördraget var Frankrike,
Tyskland, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien.
Nästa gång ett fördrag skrevs under var 25
mars 1957 i Rom. Romfördraget innehåller
anvisningar för upprättandet av Europeiska Ekonomiska Gemenskapen, EEG.
Länderna hade nu kommit fram till nya bestämmelser och samarbetsområden. Vad
fördragen innehåller och syftar till kan man läsa om under rubriken Fördragen. Romfördraget går ut på att
man skulle upprätta en gemensam marknad
där alla länderna, företag och enskilda personer ska slippa betala tullavgifter
inom unionen. Man tar upp de fyra friheterna för första gången, fri rörlighet
för personer, varor, tjänster och kapital. (Detta kan man också läsa mer om i Den inre marknaden.)
I slutet av 1969 samlas stads- och regeringscheferna i Haag för att bl.a. diskutera utvidgningen av EEG[1] och införandet av en ekonomisk monetär union (EMU).
Nu följer några år då nya europeiska
länder ansluter sig. Den 1 januari 1973 ansluter sig Danmark, Irland och Storbritannien till EEG och den 1 januari
1981 blir även Grekland medlem. Portugal
och Spanien ansluts till gemenskapen den 1 januari 1986.
Från och med den 9 maj 1986 firas årligen ”Europadagen”
denna dag. Detta är till minne av Schumanplanen.
Samma år antogs både Europaflaggan och den Europeiska hymnen. Den Europeiska
hymnen är från Beethovens 9:e symfoni, fjärde satsen. Europa flaggan består av
tolv gula stjärnor i en ring på blå botten. Antalet stjärnor är tagna från
uppenbarelseboken där jungfru Maria visar sig med tolv stjärnor runt huvudet,
de symboliserar det fullkomliga.
När muren har fallit 1990 återförenas
tysklands väst- och östdel och före detta DDR[2]
upptas i unionen.
EEG byter namn till EU efter att alla länder
godkänt Maastrichtfördraget. EU står för Europeiska Unionen och fördraget
trädde i kraft 1993. Den 1 januari 1995 blev Österrike, Finland och Sverige
medlemmar i EU och unionen har i dags läget 15 medlemsstater. (Weidenfel, Werner och Wessels, Wolfgang; 1997.)
2:2 Europeiska Unionens
Uppbyggnad
Den Europeiska Kommissionen
Kommissionen, som man också kan säga, består
av 20 kommissionärer (Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland
har vardera två kommissionärer och resten av länderna inkl Sverige har vars en
kommissionär.)
Kommissionen har en rad olika
arbetsuppgifter. Det är ett övernationellt organ, vilket betyder att det inte
står under något medlemslands regering. Därför är en av kommissionens åtaganden
att se till att medlemsländerna följer de regler som varje land undertecknat
genom fördragen. Om reglerna inte följs kan kommissionen stämma landet,
företaget eller den enskilda personen. Detta görs inför EG-domstolen. Två andra
uppgifter är att utse en kommissionär som tar emot klagomål från länderna,
företag och enskilda personer och kommissionen har också hand om unionens
årliga budget. (Borchardt, Klaus-Dieter; 2000.)
En av de största och viktigaste uppgiften är att lägga fram förslag
till nya gemensamma regler och lagar. Detta kan bara kommissionen göra men både
Europaparlamentet och Ministerrådet kan befalla kommissionen att presentera nya
förslag. För att få reda på mer om vad kommissionen gör kan man besöka den
svenska kommissionens
hemsida, http://www.eukomm.se eller
den internationella http://europa.eu.int.
Europaparlamentet
Europaparlamentet består av 626 folkvalda ledamöter (Sverige har
22 ledamöter). Man har beslutat att trots växande EU (fler medlemsländer) ska
antalet parlamentsledamöter inte överstiga 700. (Grupp, Claus D. 1999.) 1979
infördes direktval till parlamentet och det har sitt säte i Strasbourg. (http://www.europarl.eu.int)
Beslutsförfarande har parlamentet med absolut majoritet av avgivna röster men i
vissa ärende krävs att ett visst antal ledamöter är närvarande för att beslutet
ska gälla.
Parlamentet har till uppgift att föreslå ändringar i rättsakter och i
vissa fall även genomdriva dessa. Parlamentet har också beslutanderätt i
budgetförfarande vid icke-obligatoriska utgifter och till dessa räknas bla utgifter för administration, forskningspolitiken,
transportpolitiken, energipolitiken och miljöskyddet. Parlamentets samtycke
krävs för alla viktiga internationella avtal och innan rådet fattar beslut
måste det ske ett samråd med parlamentet. Europaparlamentet har också
kontrollrätt i förhållande till kommissionen. Kommissionen måste bla förklara sin ståndpunkt i vissa frågor inför
parlamentet och man måste svara på parlamentets frågor. Dessutom ska en
skriftlig rapport årligen skrivas och lämnas till parlamentet. Med två
tredjedels majoritet kan parlamentet anta ett förslag om misstroendevotum och
tvinga kommissionen att avgå. (Grupp, Claus D. 1999.)
Ministerrådet
Kallas även Europeiska unionens råd eller
Europeiska rådet är Europeiska unionens högst beslutande organ. Minst två
gånger om året sammanträder medlemsstaternas stats- och regeringschefer. Vid
dessa sammanträden finns också kommissionen representerad genom dess
ordförande.
Europeiska rådets uppgifter är att anta eller avslå rättsakter som
förordningar, direktiv och beslut. Tillsammans med Europaparlamentet har rådet
befogenheter att lagstifta. Alla internationella avtal ska godkännas av rådet.
(Grupp, Claus D. 1999.)
EG-domstolen
Domstolen ska se till att lagar och
förordningar följs inom europeiska unionens institutioner såväl som ute i
medlemsländerna. I EG-domstolen finns 15 domare och 8 generaladvokater. Dessa
är valda för sex år åt gången men vart tredje år ska en del av tjänsterna
nytillsättas. Domstolens överläggningar är inte officiella, arbetsspråket är på
franska och beslut kan bara fattas genom majoritet.
Domstolen är EU:s enda rättsliga organ och
detta innebär att domstolen får agera som: konstitutionell domstol[3],
förvaltningsdomstol, civil domstol, skiljedomstol och den har också en
bevakningsfunktion vid antagande av rättsakter. (Weidenfel,
Werner och Wessels, Wolfgang; 1997.)
Revisionsrätten
Europeiska revisionsrätten grundades den 22
juli 1975 och har sitt säte i Luxemburg. Rådet utnämner 15 ledamöter, en från
varje medlemsland. Dessa får sitta i sex år innan nya väljs. Revisionsrättens
uppgift är att granska inkomster och utgifter och pröva om de varit lagliga.
Revisionsrätten kontrollerar också att EU:s bidrag används på rätt sätt, så
även privatpersoner och företag ute i medlemsländerna kan bli granskade.
Revisionsrätten kan inte utdöma vite eller vidta andra rättsliga åtgärder för
att genomföra sina granskningar. Däremot ska revisionsrätten offentliggöra de
resultat man kommit fram till och på så sätt får den europeiska allmänheten
tillgång till resultatet. Offentliggörandet görs varje budgetår i ”Europeiska
gemenskapens officiella tidning”. (Borchardt, Klaus-Dieter; 2000.)
2:3
Europeiska unionens struktur ’trepelarmodellen’
Genom Maastrichtfördraget genomfördes en sammanslagning av flera olika rättsområden. Texten i fördraget kan vara svår att förstå sig på och därför brukar man förklara hur det fungerar genom ett tempel med tre pelare. Pelarna har vars ett ansvars- och beslutsområde.
I den första pelaren har gemenskapsarbetet kommit längst den kallas EG och är uppbyggd kring den inre marknaden och dess fyra friheter (fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital). Denna pelare innefattar också EMU som enligt fördragen borde förverkligas om en inre marknad sak fungera fullt ut. En gemensam valuta och en gemensam inre marknad har varit huvudmål för EU sedan det grundades. Inom denna pelares samarbete kan europeiska gemenskapens institutioner stifta lagar inom sina befogenheter. Dessa lagar får omedelbar giltighet i medlemsländerna och går före nationella lagar.
I den andra pelaren finns samarbetet inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Detta arbete syftar till att mellan medlemsländerna skapa bättre förståelse för de utrikespolitiska frågorna. Man vill också samordna inställningarna så att man kan stärka det gemensamma agerandet. Säkerhetsfrågorna utgår från politiska och ekonomiska synpunkter.
I den tredje pelaren sker polissamarbete och straffrättsliga samarbete. Målen för detta samarbete är att garantera medborgarna i EU frihet, säkerhet och rättvisa. Dessa mål ska uppnås genom gemensamma åtgärder för att förebygga och bekämpa brottslig verksamhet.
I den första pelaren sker delvis
överstatligt samarbete och med detta menas att staterna inte själva kan
bestämma. De lagar som stiftas här går framför de nationella lagarna. I de
andra två pelarna sker mellanstatligt samarbete. (ibid.)
Figur 1. De tre pelarna representerar olika samarbete inom EU. Grafik: Kent Enström
© Anna Ahlberg
(Weidenfel, Werner
och Wessels, Wolfgang; 1997.)
2:4 Beslutsförfarandet
|
© Anna Ahlberg (Weidenfel, Werner
och Wessels, Wolfgang; 1997.) |
2:5 Fördragen
Fördragen innehåller grundregler och ramar
för Europeiska unionen. När man ska stifta nya grundlagar träffas stads- och
regeringscheferna för medlemsländerna och diskuterar ändringarna. Man
kontrollerar att de gamla lagarna är rimliga till den utvecklande unionen. Om
så är fallet behöver man inte upprätta ett nytt fördrag utan förlänger det
gamla. Men om något land tycker att en grundlag ska ändras eller en ny läggas
till så tas detta upp till diskussion. Enhällighet krävs för att få ändringarna
till stånd. Det betyder att alla medlemsstaterna måste vara överens för att ett
beslut ska kunna fattas. Fördragen får sina namn från den stad där de
undertecknats. Tex Romfördraget undertecknades i Rom
1958 och Maastricht är en stad i Nederländerna där Maastrichtfördraget
undertecknades. (ibid.)
Maastrichtfördraget
Maastrichtfördraget
innehåller bestämmelser om EU:s grundande, mål och uppgifter samt den gemensamma
säkerhets- och utrikespolitiken. Det innehåller också ändringar i
grundfördragen och regeringarnas samarbete i rättsliga frågor och
inrikesfrågor. Samarbetet utökas också inom områden som utbildning, kultur,
folkhälsa, konsumentskydd, industri och utvecklingssamarbete. Det
undertecknades den 7 februari 1992.
(”Amsterdamfördraget: hur har det
förändrat EU?”, 1999)
Amsterdamfördraget
Amsterdamfördraget är det senaste fördraget, undertecknades den 2 oktober 1997 men trädde inte i kraft förrän 1 maj 1999. Fördraget är omfattande och därför tar jag bara upp dess mål:
”Det gäller att skapa de politiska och institutionella
förutsättningar som krävs för att Europeiska unionen skall kunna möta de
utmaningar den står inför, bland annat det internationella lägets snabba
utveckling, ekonomins globalisering och dettas konsekvenser för
sysselsättningen, kampen mot terrorism, internationell brottslighet och
narkotikahandel, ekologiska obalanser samt hot mot folkhälsan.” (”Amsterdamfördraget:
handledning”, 1999)
Vill man läsa EU-fördraget med de ändringar
som gjordes genom Maastricht- Amsterdamfördraget kan man hitta det på internetadressen:
www.europa.eu.int/eur-lex/sv/treaties/index.html
2:6 Den Inre Marknaden
Ett av huvudmålen för EU var redan från
början att skapa en inre marknad där inga hinder fanns för de fyra friheterna,
fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital. Den inre marknaden
inrättades den 1 januari 1993 men innan dess fanns det många hinder som man
först måste besluta om bla tullar, nationella
bestämmelser på konsument- och hälsoskydds-områdena.
(Pawnell, Charles; 1996)
1985 presenterades av kommissionen och
godkändes av rådet en vitbok[4] om fullbordande av den
inre marknaden. Den innehåller 282 förslag och åtgärder för att undanröja
de skattemässiga, tekniska och praktiska hinder som stod i vägen för den gemensamma
inre marknaden. Den 1 januari 1993 fanns det beslut om ungefär 95 % av
åtgärderna. Man fortsatte sitt arbete
för att undanröja ett hinder i taget. (Weidenfel, Werner och
Wessels, Wolfgang; 1997.)
2:7 EMU & Euron
Genom Maastrichtfördraget togs ett beslut att
bilda en valutaunion. Enligt fördraget ska EMU genomföras i tre etapper.
1.
Den
första etappen inleddes 1990 då man förstärkte den ekonomiska samordningen
mellan medlemsländerna och alla hinder mot kapitalrörelser över gränserna togs
bort.
2.
1994
inleddes den andra etappen inrättades Europeiska monetära institutet (EMI) för
att förbereda den gemensamma centralbankens (ECB) verksamhet. Europeiska
centralbanken är en självständig institution och har till uppgift att garantera
prisstabilitet inom länderna som är med i eurosamarbetet. (http://www.ecb.int.)
3.
Den
tredje och sista etappen inleddes med att den 1 januari 1999 låsa kurserna
mellan de deltagande länderna. Därefter ska sedlar och mynt i den nya valutan
tryckas och börja gälla 1 januari 2002.
(Euron och hushållen Så
påverkas du av EU:s nya valuta, 1999)
För att kunna gå över till den tredje etappen
och kvalificera sig som ett EMU-land finns ett antal konvergenskrav som måste uppnås.
· Prisstabilitet. Inflationstakten får inte överstiga genomsnittet i de tre stater som har lägst inflation med mer än 1,5 procent.
· Räntesatsen. Den långa räntan får inte variera mer än 2 procent i förhållande till genomsnittet i de tre stater med den lägsta räntesatsen.
· Underskott. Det nationella budgetunderskottet får inte vara högre än 3 procent av BNP.
· Skulder. Statsskulden får inte vara högre än 60 procent av BNP såvida det inte finns en klar tendens att den är på väg att sjunka till denna nivå.
·
(Fontaine, Pascal; 1998)
Växelkursstabilitet. Den nationella valutan får inte ha
devalverats under de två senaste åren och kursrörelserna måste ha legat inom
Europeiska monetära systemets fluktuationsmarginal[5]
på 2,25 procent.
De elva länder som från början deltar i EMU
är Belgien, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna,
Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike. Från och med 2001 ingår även
Grekland i euroområdet. (Europa-Posten, mars 2001.)
Det är alltså bara Sverige, Danmark och Storbritannien som inte är med i den
gemensamma valutaunionen.
Euro är den gemensamma valutan inom
EMU-länderna och när man ska räkna om vad t.ex. 100 D-mark blir i italienska
lire använder man sig av de omräkningstal som man kom fram till när kurserna
låstes fast 1999. (“EURO GUIDE”, EUROPEAN UNION - PRINCE
Programme)
© Anna Ahlberg (ibid.)
En euro indelas i 100 cent. Så här ser
eurotecknet ut; 
och så här ser centtecknet ut; 
Man ska alltid minst behålla tre decimaler när man räknar om valutorna med
euro. Uppgift om aktuell kurs gentemot övriga världen, finns på www.regeringen.se/euro.
Den här logon visas i de affärer, under
övergångsperioden 1 januari 1999 – 31 december 2001, där konsumenterna kan handla i euro och där
både den nationella valutans pris och europriset anges på varorna. (“EURO
GUIDE”, EUROPEAN UNION - PRINCE Programme)
2:8
Sveriges Ordförandeskap
Första halvåret 2001, mer exakt 1 januari –
30 juni 2001, är Sverige ordförande i EU:s högsta beslutande organ,
ministerrådet. Ordförandeskapet varierar mellan medlemsländerna varje halvår.
Ordförandelandets huvuduppgifter är:
·
att leda
ministerrådets arbete på olika nivåer,
·
att
företräda ministerrådet i förhållande till andra EU-institutioner,
·
att
företräda EU i förhållande till länder utanför unionen
och i internationella organisationer.
(Neij, Jeanette; 2000)
Som ordförandeland vill Sverige prioritera
tre områden; ”EU:s utvidgning, sysselsättningen och miljön” (Murray, Johan; Neij, Jeanette och Lindblom, Marie-Helene; 2000).
Varje ordförandeland har tagit fram en egen
logotyp (figur 6 nedan). Jan Forsberg på reklam- och designbyrån Sandberg &
Trygg har tagit fram den svenska. I EU-rapport (nr 8, september 2000)
står det att ”logotypen ska föra tankarna till öppenhet, solidaritet och
samarbete mellan folken […] anknyta till redan etablerade symboler i EU […] spegla
svensk form och design och ha en modern och ungdomlig stil. Och den ska tala
till målgruppen på ett ’ärligt, öppet och jämbördigt sätt’.” I Helsingborgs
dagblad (Wagner, Stephan; 200l, januari 3) berättas det att ”över 70 miljoner
kronor satsas på informationskampanjer”. Här nämns också att den 30 maj till
den 1 juni ska den europeiska sysselsättningskommittén mötas i Helsingborg.
Om man vill ha reda på vad som händer under
Sveriges ordförandeskap kan man titta in på hemsidan www.eu2001.se här kan man också följa
EU-arbetet dag för dag.
Figur 6. Sveriges logotyp under
ordförandeskapet.
2:9
Schengen-samarbetet
Natten mot den 25 mars 2001 blev Sverige en del av Schengen-området. Detta innebär att gränskontrollerna avskaffades mot de andra EU-länderna som är med i samarbetet. Nu är det bara Storbritannien och Irland som inte är med i Schengen.
1985 slöt Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg ett avtal om att avskaffa gränskontrollerna. Detta avtal slöts i staden Schengen som ligger i Luxemburg. Schengen-arbetet införlivades i EU när Amsterdamfördraget undertecknades.
I och med att Sverige gick med i Schengen
finns nu ingen gränskontroll där du ska visa pass om du reser inom EU[6].
Däremot finns nu en gemensam yttre gräns till alla länder som gränsar till
Schengen och som inte är med i samarbetet. Trots att du inte behöver visa
passet vid gränsen kan exempelvis hotell eller myndigheter begära att du kan
styrka din nationallitet och på de svenska identitetshandlingarna finns inte
denna information. Därför ska man ändå ha passet med sig när man åker inom
Schengen.
För flyktingar som har uppehållstillstånd
eller visum i ett land som är med i Schengen gäller att man i tre månader får
resa fritt inom övriga Schengenländer.
I Schengensamarbetet ingår en rad åtgärder
som bl.a. ska förebygga och bekämpa kriminalitet. Kontroller vid de yttre
gränserna skärps och ett gemensamt register har upprättats där personer som är
efterlysta för brott står registrerade. Polissamarbete över gränserna har
blivit möjligt och svensk polis får jaga eller skugga brottslingar i andra
Schengenländer och tvärt om. (Europa-Posten, mars
2001)
Figur 7. Grönmarkerat område är med i Schengen-samarbetet.
Storbritannien och Irland (gulmarkering) har valt att stå utanför.
3.
Resultat
3:1 Var står politikerna?
För att få ett undersökande arbete och för
att fråga på en av de viktigaste fråge-ställningarna
i mitt arbete: Vad tycker våra politiska partier om att vi är med i EU och
var står partierna i frågan om ett eventuellt EMU-medlemskap? sammanställde
jag några frågor som jag sedan skickade på e-mail
till partiledarna. I vissa fall behövdes även en påminnelse eller två och ändå
var det bara fem av sju partier som svarade. För att få tag på e-mailadresser använde jag mig av politikernas hemsidor (se
källförteckning) och regeringens hemsida (http://www.regeringen.se).
Frågorna jag ställde till politikerna var
följande:
1. Hur röstade ert parti i EU-valet?
Motivera gärna.
2. Om det skulle ha varit val idag
vad hade ni i dagens läge röstat?
Vad är er inställning till EU, har det blivit bättre eller sämre nu när
Sverige är
medlemmar?
3. Var står ert parti i EMU-frågan? Ska
Sverige gå med eller ej? Motivera gärna.
4. Vad finns det för för-
respektive nackdelar för Sverige att gå med i EMU?
5. Vad händer om Sverige inte går med i
EMU?
6. Vad skulle ett utanförskap i EMU ge för
konsekvenser i övrig EU-politik?
För de olika partierna svarade följande
personer:
enterpartiet (c) Lennart Daléus, partiledare
Folkpartiet liberalerna (fp) Stefan Landberg, pressekreterare
Kristdemokraterna (kd) Alf Svensson, partiledare
oderaterna (m) Johan Westrin,
informationssekreterare
Vänsterpartiet (v) Tommy Jansson, EU-politisk
sekreterare
Socialdemokraterna och Miljöpartiet
fick jag tyvärr inget svar från.
I den första frågan om hur partierna hade
röstat inför folkomröstningen 1994
svarade ett parti, vänsterpartiet, att man var emot ett EU medlemskap. Tommy
Jansson som svarade för vänsterpartiet tog upp några motiveringar bland annat
att ”vi förlorar vårt självbestämmande på viktiga områden, exempelvis utrikessäker-hetspolitiken/sic/” dessutom påpekar Tommy att
”EU:s ekonomiska politik ser kampen mot arbets-lösheten/sic/
som en underordnad uppgift”. De övriga partierna var däremot positiva till
EU-medlemskapet och några fördelar var bland annat ett ”internationellt
samarbete, inte minst inom miljöområdet” tyckte centerns partiledare Lennart
Daléus. Folkpartiet gillade ”tanken på valfrihet, fred, fri rörlighet för
kapital, varor, tjänster och människor” inom en större union.
Alf Svenson (kd) påpekade att ”EU är ett
fredsprojekt” och moderaten Johan Westrin berättade
att moderaterna ”var det partiet i Sverige som var först, […] 1961,” att ta
”ställning för medlemskap i EEC, som EU kallades då”.
I nästa fråga frågade jag om partierna ändrat
åsikt angående vårt medlemskap. Om det hade varit val idag hur hade man då
röstat? Kan man redan nu se några fördelar eller nackdelar som uppkommit p.g.a.
medlemskapet?
Centerpartiet tyckte att Sverige varit med en
så pass kort tid att det var för tidigt för en utvärdering. De övriga håller
fast vid sina inställningar. Tre partier var fortfarande för vårt medlemskap,
folkpartiet påpekade dock att det fanns saker som ”EU inte borde ägna sig åt,
som i stället borde lösas på andra plan” så nära folket som möjligt men
samtidigt fanns det andra områden där EU borde ”ta över från de olika
nivåerna”. (Med nivå menar man EU som är högst därefter respektive nation,
region och sen kommun.) Moderaterna påpekar också att man är lite kritisk till
EU:s utveckling. Detta beror dock inte på organisationen utan att ett ”stort
antal av de europeiska länderna har socialdemokratiska eller socialdemokratiskt
dominerade regeringar, vilket i sin tur medför att det är en ’socialistisk
slagsida’ i ministerrådet”. Men man tror och hoppas att det kommer att ändras
och man hade ”röstat ja idag också”. Vänsterpartiet har inte ändrat sin
uppfattning om EU utan tycker att Sverige bör lämna EU. Vidare motiverar Tommy
Jansson vänsterpartiets beslut med att ”Vi tycker att mycket av det vi befarade
innan folkomröstningen har visat sig vara sant. Ett exempel är att Sverige nu i
snabb takt är på väg att överge den militära alliansfriheten”.
Nästa fråga är lite med aktuell, vad tycker
partierna om EMU? Ska Sverige gå med eller inte? Moderaterna, Kristdemokraterna
och Folkpartiet tar ställning för ett medlemskap medan Centerpartiet och
Vänsterpartiet är emot ett medlemskap. Lennart Daléus anser ”att vi själva ska
bestämma över vår egen penningpolitik” och Tommy Jansson framför att ”EMU är en brundbult/sic/
i bygget av en EU-stat. Vi tror inte att nya stormakter är något bra för
världen”. Dessutom innebär EMU ”risker för ökad arbetslöshet och ytterligare
försämringar i välfärden” enligt vänsterpartiet. Partierna som tycker att den
monetära unionen är en bra idé lyfter fram positiva effekter, som att en
gemensam valuta ”kan bidra till ökad tillväxt och ökat välstånd i Sverige och i
övriga Europa”. Tvärt om än vad vänsterpartiet tror så påpekar moderaterna på
ett ökat välstånd. Stefan Landberg, folkpartiets pressekreterare, påpekar att
ett av skälen till att folkpartiet vill se ett EMU-medlemskap för Sverige är
”att spelreglerna för företag som handlar med andra EU-länder blir lättare när
vi använder samma valuta […] Det blir lättare och mindre riskfyllt att handla
mellan länderna. Det är särskilt viktigt för småföretagen”. Detta är också ett
argument som moderaten Johan Westrin för fram i sitt
svar.
”Om man skall resa till ett annat land, måste man
växla svenska kronor till den valuta som används i det landet. Men om man
räknar vad man får i den andra valutan, motsvarar det inte riktigt vad man har
betalat: Man har gjort en växlingsförlust och gör detta varje gång man växlar
valuta. För en turist är detta förargligt men ändå överkomligt. Men för företag,
som köper och säljer varor och tjänster över gränserna, kan det bli stora
kostnader. Storföretagen klarar detta ganska bra ändå, eftersom de har
valutafonder som de ordnar detta igenom. Men för mindre och medelstora företag
ger det problem. Det gör att handeln försvåras och att varorna och tjänsterna
blir dyrare. Men detta är ändå inte det största problemet. Det är i stället att
affärer oftast inte görs vid ett enda tillfälle, utan man brukar träffa avtal
som sträcker sig flera år framåt i tiden. Om valutorna ändrar värde under den
tiden, riskerar man att göra stora förluster.”
Vidare berättar Westrin
hur ett medlemskap i EMU skulle kunna pressa ner vår ränta.
”Sverige är ett relativt litet land och det innebär att vi också är ett litet valutaområde. Den svenska räntan ligger alltid högre än t.ex. den tyska. Detta beror inte enbart på att den svenska kronan är en sämre skött valuta än D-marken. Det beror också på att ett litet valutaområde faktiskt måste hålla högre räntenivå än ett stort. Om vi kommer med i EMU kan vi alltså få en lägre ränta, vilket är bra för vårt lands ekonomi.”
Johan Westrin
bemöter också ett av motargumenten till EMU och en gemensam valuta.
Motargumentet betonar att den Svenska ”kronan” är ”en historisk och nationell
symbol”. Westrin redogör för kronans uppkomst och
berättar att den infördes för 127 år sedan och var då en skandinavisk valuta.
Vi var redan då med i en valutaunion. Innan den skandinaviska valutan
inrättades hade vi riksdaler i Sverige. Den skandinaviska myntunionen varade
enda till första världskriget bröt ut. Johan Westrin
menar att:
”Visst skall vi slå vakt om och vara stolta över det
som är svenskt. Men man kan inte att undgå att konstatera, att den svenska
penningpolitiken har varit ganska rejält misskött. Varje gång den svenska
ekonomin har utsatts för påfrestningar har man följt det minsta motståndets
lag, d.v.s. man har devalverat. Följden av detta kan vi se genom att Sverige
inom loppet av litet drygt 25 år har "halkat ned" från att ha
varit världens tredje rikaste land till
att nu befinna sig på 18:e plats och snarare fortsätta nedåt än röra sig uppåt
i den tabellen.”
Han fortsätter med att ”Det finns all
anledning för oss svenskar att älska Sverige och vad som är svenskt. Men det
bör inte ta sig uttryck i form av att vi avskärmar oss från politiskt och
ekonomiskt samarbete med andra länder”.
Johan Westrin
avslutar sitt svar på denna fråga genom att berätta att ”det ställs ganska
hårda krav för att få vara med i valutaunionen. De kraven innebär att
statsskulden och budgetunderskottet inte får vara för höga, att inflationen
inte får vara alltför hög och att växelkursen skall vara stabil. De kraven är
till för att inte några länder som går med i EMU skall kunna ’åka snålskjuts’
på de andra och på så sätt försämra den gemensamma valutans värde.”
Fjärde frågan jag ställde löd: Vad finns det
för för- respektive nackdelar för Sverige att gå med
i EMU? På den svarade centerpartiet ”Vi ser inga fördelar i dagsläget med
medlemskap. En nackdel är att det inte finns någon demokratisk insyn i den
europeiska centralbanken”. Folkpartiet och Kristdemokraterna hänvisade mig till
svaret i föregående fråga respektive Kristdemokraternas hemsida (www.kristdemokrat.se).
Västerpartiet och Moderaterna tog upp både
för- och nackdelar. Tommy Jansson (v) påpekade att det ”finns endast några få
ekonomiska fördelar av att gå med i EMU, exempelvis att vi slipper
växlingskostnader […] Däremot är de ekonomiska riskerna betydande. Nackdelarna
av ett medlemskap är flera, bland annat att vi inte kan föra en ränte- och
valutapolitik som är anpassad till våra egna behov och det konjunkturläge vi
befinner oss i”. Johan Westrin (m) ser några fler
fördelar med ett medlemskap. Westrin gjorde en lista
över för- och nackdelar:
Fördelarna med EMU är: 1) ökad handel och
bättre konkurrens
2) minskade kostnader för valutaväxling och
valutaadministration
3) minskade växelkursrisker
4) lägre och stabilare inflation
5) lägre räntor, vilket ger högre
investeringar
6) att euron blir en världsvaluta
Nackdelarna är: 1)
man kan inte devalvera om ett land skulle drabbas
av en extern chock
2)
man kan inte använda penningpolitiken som nationell
stabiliseringspolitik.
Därefter berättar Johan Westrin
att det är värt att ”påpeka att Sverige i modern tid aldrig har drabbats av
någon extern chock”. Han fortsätter med att förklara varför Sverige har
devalverat och vad som händer om ett EMU-land drabbas av extern chock.
”De
devalveringar som Sverige har gjort har inte föranletts av händelser utanför
vårt land, utan de har varit ’bekvämlighetsdevalveringar’, som man har tagit
till för att slippa ta itu med de underliggande problemen i svensk ekonomi.
Varje gång som man har devalverat, har man ’köpt sig’ en tids frist. Ingemar
Ståhl, som förutom att han är f.d. professor i nationalekonomi i Lund också
tycker om att uttrycka sig drastiskt, har fällt uttalandet: ’Att devalvera är
ungefär som att kissa på sig; till att börja med är det varmt och skönt, men
efter ett tag blir det fan så obehagligt’. Denna devalveringspolitik har i
längden varit mycket olycklig för vårt land och är en av de främsta orsakerna
till att vi har halkat efter i den ekonomiska utvecklingen.
Om ett EMU-land mot förmodan skulle drabbas av en extern chock, måste de andra
EMU-länderna ställa upp och stötta det ekonomiskt. Detta är också bestämt i
Maastrichtfördraget.”
Johan Westrin pekar
sedan på sin andra nackdel och menar att ”detta inte ett så stort problem för
Sverige, eftersom vi konjunkturmässigt brukar befinna oss i fas med de stora
länderna (Tyskland och Frankrike) och således inte behöver driva en separat
penningpolitik”. Det han menar är att när den tyska räntan höjts så har även
den svenska räntan höjts.
Efter att ha bemött och förklarat nackdelarna
vill han även i denna fråga bemöta en invändning ”som man ibland hör mot EMU,
att de fasta reglerna för att begränsa inflationen skulle göra det svårare att
bekämpa arbetslöshet”. Vänsterpartiet påpekade ju det i fråga 1. (Hur röstade
ert parti i EU-valet?) ”EU:s ekonomiska politik ser kampen mot arbetslösheten
som en underordnad uppgift” Så här argumenterar Johan Westrin
mot de påståendena:
”Det är riktigt att man tillfälligt kan minska
arbetslösheten genom att öka inflationen. Men efter ett tag har marknaden
anpassat sig till den situationen. Om man då vill höja sysselsättningen igen
genom att spä på inflationen ytterligare, riskerar man att så småningom hamna i
en ’galopperande’ inflation. Ett land kan inte i längden leva med galopperande
inflation, för då förstörs dess ekonomi. När man sedan förr eller senare
tvingas dämpa inflationen, kommer ökad arbetslöshet ’som ett brev på posten’.”
Nästa fråga som jag ställde var en
hypotesfråga. Ingen kan riktigt veta vad som kommer att hända i framtiden och
man kan bara spekulera men det var därför jag tog med denna fråga. Vad händer
om Sverige inte går med i EMU?
Centerpartiet och vänsterpartiet är överens i
deras svar. Enligt dem händer ingenting, ”vår krona är stark” hävdar Centerns
partiledare Lennart Daléus. Alf Svensson (kd) däremot hänvisar mig till www.kristdemokrat.se. (Samma gäller
fråga 6.) Där jag kan läsa ett tal som Alf Svensson ”höll på Rikstinget och det
beslutsunderlag som ombuden hade att ta ställning till” men tyvärr fungerade
inte länken och det andra hittade jag inte. Moderaternas Johan Westrin tror att:
”Om vi inte kommer med finns det två tänkbara
möjligheter. Den ena är att vi, trots att vi inte är med, rättar oss efter
samma regler som gäller för EMU-länderna (när det gäller statsskulden,
budgetunderskottet, inflationen och växelkursstabiliteten). Då tror jag att vi,
även om vi går miste om de fördelar som finns med att vara med i den gemensamma
valutan, ändå kan klara oss ganska hyggligt. Men de som är motståndare till den
gemensamma valutan brukar ju motivera sitt motstånd med att vi inte skall vara
bundna av de reglerna. Då gäller regeln, att om vi fortsätter att göra som vi
har gjort, kommer det att fortsätta att gå som det har gått. Då kommer Sverige
att fortsätta att halka ner i den internationella välståndsligan.”
Stefan Landberg (fp) skriver att han ”tror
att det blir svårare för företagen att sköta sina affärer, att stå utanför EU
tror jag kommer komplicera saker och ting.”
I min sista fråga, även den en hypotesfråga,
ville jag veta vad partierna anser att ett utanförskap i EMU kan ge för
konsekvenser för Sverige i övrig EU-politik?
På denna fråga är Vänsterpartiet och Centern
åter enade om ett svar. ”Har svårt att se att det skulle ge några konsekvenser”
kommenterar Tommy Jansson för vänsterpartiet. ”Vi skulle inte bli bemötta som
fullvärdiga medlemmar” tror folkpartisten Stefan Landberg. Moderaterna är också
inne på den linjen. Johan Westrin skriver som svar på
den sista frågan ”Det innebär naturligtvis att vi får mindre att säga till om,
även om det är svårt att idag exakt bedöma vilka konsekvenser det får. Redan
idag har vi mindre att säga till om när det gäller den ekonomiska politiken, än
vi hade haft om vi varit med i den gemensamma valutan. […] Men om detta innebär
att Sverige marginaliseras från politiskt inflytande överhuvudtaget är svårt
att säga idag. Det kan bli så”.
3:2 Intervjuer
För att få reda på hur mycket folk vet om EU
gjorde jag fyra intervjuer med olika personer med olika åldrar, kön och
utbildning. De personer som jag intervjuat ville vara anonyma så namnen är
fingerade.
|
Svar. |
Erik |
Karin |
Emma |
|
|
Frågor |
(55 år) |
(43 år) |
(32 år) |
(18 år) |
|
Nämn så många länder du kan som är med i EU. (Totalt 15) |
Sverige, Danmark,
Frankrike, Spanien, Luxemburg, Belgien, England, Nederländerna, Finland. |
Sverige, Danmark,
Tyskland, Holland, Belgien, Frankrike, England, Portugal, Spanien, Österrike. |
Sverige, Danmark,
Finland, Tyskland, Frankrike, Belgien, England, Irland, Nederländerna,
Grekland, Portugal, Italien. |
Tyskland, Sverige,
Grekland, Österrike, Schweiz nej förresten de är inte med, Storbritannien, Nederländerna, Spanien,
Italien, Portugal, Frankrike, Irland, Danmark, Luxemburg, Finland och
Belgien, var det alla? |
|
Vilket land har ordförandeskapet nu? |
Sverige |
Sverige |
Sverige |
Oj, det vet jag inte.
Jag gissar på Luxemburg. |
|
Vad är Euro? |
Den gemensamma valutan
inom EU. |
Valuta |
Valuta inom EU. |
Gemensam valuta |
|
På vilket sätt påverkas Du av Eu-medlemskap? (Positivt och
negativt) |
Positivt: att jag kan arbeta och bo var jag vill i Europa
(EU-land) Negativt:
större risker med införsel av narkotika, sprit etc. Brottslingar har större
chans att flytta sig mellan länder. |
Regionen jag bor i får
en starkare ställning.
Jag får rättigheter i andra länder. |
Jag kan resa fritt inom
EU men det blir också lättare att föra in narko-tika
i Sverige. |
Man slipper pass och
visum dessutom tror jag att priserna sänks. Det blir lättare att smuggla mer
och detta påverkar tonåringar så att brottsligheten ökar. |
|
På vilket sätt påverkas Sverige av Eu-medlemskap?
(Positivt och negativt) |
Negativt: Livsmedel
(vissa) får inte kallas för sitt ursprungliga namn tex. marmelad och
jordgubbar. Positivt: kanske skatterna går ner och priserna sjunker. |
Gemenskap innebär alltid
individuella uppoffringar, men jag anser att de gemensamma vinsterna är större
och är därför positiv till medlemskapet. |
Sverige kan handla mer
med andra länder vilket antagligen gör så att skatterna och priserna sjunker.
Sverige är med i EU:s kamp mot brottsligheten inom EU och detta kan göra att
brottsligheten minskar eftersom man samarbetar i de olika länderna. |
Sverige har börjat
förlita sig på att en annan regering tar besluten åt dem. |
4. Diskussion
EU är inte ett lätt eller litet område att
skriva om. För att få fram det jag vill ha reda på i min frågeställning har jag
först fått lära mig och sätta mig in i hur EU fungerar för att sedan kunna
förenkla och förklara för läsaren i kortare och enklare text utan att tappa
bort det viktiga. I Bakgrunden har
jag tagit upp sådant som jag tycker är viktigt för läsaren att veta för att
kunna bilda sig en egen uppfattning om EU och EMU. Detta har också gjort att
jag själv har försökt att vara så objektiv som möjligt.
Jag anser att mitt resultat och även sekundärfaktan är pålitlig eftersom det kommer från
EU-kommissionens broschyrer och politikerna har svarat enligt sina politiska
partiers ställningstagande och ideologier. Då jag ganska väl känner de jag valt
att intervjua tror jag att intervjuerna är pålitliga och att de svarat ärligt.
Det bör dock påpekas att eftersom jag bara intervjuade fyra personer så är de
inte representativa för svenska folket och inte ens för Helsingborgarnas
åsikter. Denna del i arbetet gjorde jag mest för att det är roligt att se hur mycket
några andra personer vet om EU.
Jag fick inte, som jag hoppats på, alla
partiernas olika åsikter eftersom två partier, socialdemokraterna och
miljöpartiet valde att inte svar, detta trots upprepade påminnelser. Detta är
ganska så trist men övriga partier tyckte jag svarade bra, vissa gav verkligen
en fördjupad bild av sina motiveringar medan andra var mer koncisa.
Att begränsa ett så stort område som EU är
svårt och under arbetets gång dyker det upp nya frågor som man skulle vilja ha
svar på, men man måste kunna sätta gränser. Det finns hur mycket som helst till
inom EU som jag inte behandlat. Om man är intresserad av att veta mer
rekommenderar jag att man vänder sig till Europeiska kommissionens
representation i Sverige (Tfn 08 56 24 44 11 eller på internet:
http://www.eukomm.se).
Jag har lärt mig mycket på att göra detta
arbete och trots att jag tyckte att jag hade ganska bra koll på EU innan, så
vet jag nu att det finns mycket mer intressant att ta reda på om EU.
Jag tror att EU och EMU kommer att ha stor
betydelse i framtiden och det är i framtiden jag ska leva mitt liv!
5. Avslutning
5:1
Sammanfattning
Sverige har varit med i EU i sex år. Det är en ganska kort tid om man jämför med att gemenskapen tog sina första stapplande steg redan 1951 med Parisfördraget. Sedan dess har EU utvidgats och fördjupat sitt gemensamma arbete inom många områden. Än idag fortsätter utvidgningen och fördjupningsarbetet. Detta är i allra högsta grad politiska frågor och det var därför jag undrade vad våra politiska partier tycker. Det är bara vänsterpartiet som vill att Sverige ska lämna EU, övriga partier (av de som svarade), är positiva till vårt EU-medlemskap. Det råder lite mer osäkerhet vad gäller frågorna om vad som händer om Sverige går med i EMU eller inte. Detta är s.k. hypotesfrågor eftersom svaren finns i framtiden och därför kan ingen vara riktigt säker på vad som kommer att hända. Centerpartiet och vänsterpartiet är eniga om att Sverige inte bör gå med i EU. Moderaterna, kristdemokraterna och folkpartiet tycker att det skulle vara en fördel för Sverige att vara med. Det väger 3 mot 2, ja- och nej-sida. Var står Du?
5:2
Erkännande
Ett stort tack
till alla politiker som har svarat på mina frågor angående EU och EMU och till
alla andra som på något sätt varit inblandade i mitt arbete. Tack!
5:3 Slutord
Det är inte så enkelt som att bara säga: jag är emot EU eller jag är för EMU. Bakom dessa ställningstaganden bör det ligga kunskap. För att kunna ta ställning i en fråga måste man fördjupa sig i ämnet och ta reda på olika synsätt för att sedan själv bilda sig en uppfattning. Man måste själv kunna argumentera för det man tror på. Kunskap är makt!
6.
Bildförteckning
Figur 1. SVERIGE
I EU - Redaktör: Pettersson,
Erika ansv.utg:
Tegnér, Héléne Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik faktablad
nummer 16 (oktober 1999). Stockholm: ab
Feder-ativ. Sid. 2
Figur 2. Grupp,
Claus D. (1999) EUROPA 2000 EU inför nästa sekel?
Figur 3. EURO GUIDE. EUROPEAN
Figur 4. EURO GUIDE. EUROPEAN
Figur 5. EURO INFO Sverige. EUROPEAN
Figur 6. Neij, Jeanette (2000) Program för Sveriges
ordförandeskap i EU:s ministerråd första
halvåret 2001 – en presentation. Linköping: Danagårds Grafiska. Försättsblad
Figur 7. Alldén, Hans (mars 2001) ”Med sommartiden kom också
passfriheten Frågor och svar om Schengen-samarbetet” Europa-Posten,
sid. 3
7. Källförteckning
Litteratur
Amsterdamfördraget handledning. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella
publikationer (1999).
Amsterdamfördraget: hur har det förändrat EU? Luxemburg: Byrån för Europeiska
gemenskapernas officiella publikationer (1999).
Borchardt, Klaus-Dieter (2000) Gemenskapsrättens
ABC. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella
publikationer.
Euron och hushållen Så påverkas du av EU:s nya valuta. Västerås: Västra Aros (1999).
EURO GUIDE. EUROPEAN
UNION - PRINCE Programme.
Fontaine, Pascal (1998) EUROPA PÅ 10 LEKTIONER. Luxemburg: Byrån
för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer.
Grupp, Claus D. (1999) EUROPA 2000 EU inför nästa sekel? Stockholm:
Norstedts Tryckeri AB.
Murray, Johan; Neij, Jeanette och Lindblom,
Marie-Helene (2000) Om ordförandeskapet – prioriterade frågor och
regeringens EU-politik. Stockholm: Elanders Gotab.
Neij, Jeanette (2000) Program för Sveriges ordförandeskap i EU:s
ministerråd första halvåret 2001 – en presentation. Linköping: Danagårds Grafiska.
Pawnell, Charles (1996) HUR GÖR EU FÖR ATT FÅ DEN INRE MARKNADEN ATT
FUNGERA? VAD HAR JAG FÖR RÄTTIGHETER SOM KONSUMENT? Luxemburg: Byrån för
Europeiska gemenskapernas officiella publikationer.
Weidenfeld, Werner och Wessels, Wolfgang (1997) Europa
från A till Ö En handbok om den europeiska integrationen. Luxemburg: Byrån
för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer.
Informationsblad
Neij, Jeanette; Murray, Johan; Lindblom, Marie-Helene; Janson, Charlotta; Håkansson,
Maria och Stålbo, Anna (2000) EU-rapport
Nyhetsbrev om EU-samarbetet nr 8 (september 2000) Stockholm:
Norstedtstryckeri AB.
SVERIGE I EU -
Redaktör: Pettersson, Erika ansv.utg: Tegnér, Héléne Ekonomiska
och monetära unionen, EMU faktablad nummer 8 (oktober 1999). Stockholm: ab Feder-ativ.
Tidningar
Alldén, Hans (mars 2001) ”Med sommartiden kom också passfriheten Frågor och
svar om Schengen-samarbetet” Europa-Posten,
s 3.
Alldén, Hans (mars 2001) ”Rapport om de ekonomiska effekterna av EU:s
utvidgning: Bättre tillväxt när EU blir större” Europa-Posten,
s 6.
Alldén, Hans (mars 2001) ”Snart blir euron en ’riktig’ peng” Europa-Posten, s 7.
Wagner, Stephan (2001, januari 3) ”Skåne i fokus under våren Flera
möten hålls i regionen när Sverige nu tar över ordförandeklubban i EU” Helsingborgs
Dagblad.
Internet
Europaparlamentet
(2000) http://www.europarl.eu.int
Europeiska kommisionen (2000) http://europa.eu.int
Europeiska centralbanken (2000) http://www.ecb.int
Regeringen
(2000-2001) http://www.regeringen.se
Europeiska kommissionen (2000) http://www.eukomm.se
Sveriges ordförandeskap (2001) http://www.eu2001.se
Kristdemokraternas hemsida (2000) http://www.kristdemokrat.se
Vänsterns hemsida (2000)
http://www.vansterpartiet.se
Folkpartiets hemsida (2000)
http://www.folkpartiet.se
Centerpartiets hemsida (2000)
http://www.centerpartiet.se
Moderaternas hemsida (2000)
http://www.moderat.se
Intervjuer
Emma, 18 år, studerar på samhällsvetenskaplig linje, 2001-03-23
(personlig intervju)
Erik, 43 år, lärare, 2001-03-15 (personlig intervju)
Karin, 32 år, rekvisitör, 2001-03-16 (telefon intervju)
Viktoria, 55 år, jobbar inom omsorg, 2001-03-10 (personlig intervju)